Igår jagade vi får. Eller snarare var de väldigt lättjagade, så när de väl började gå så var det jag som kände mig jagad.

De har gått i Harrys Hage och skulle nu via Skjutbanan, in i vår transport och ut på Huvudet. Det är en bra bit att skumpa fram på traktorn och Johannes höll på att få fem ungar med i traktorn.

”Det är farligt när det skumpar”, sa han, men de fick faktiskt vara med när det var jämnare väg.

Det är roligt att bli jagad av får, ju fortare man går med den goda rönnkvisten, desto fortare går de. Och när man har baggen flåsande i nacken är det garanterat så, att man går ännu fortare. Sen kommer ett sumphål och man är genast blöt om fötterna.

När vi väl fick in det första gänget hade vi ett förvirrat lamm som inte hittade sin mamma. Jakob kastade sig för att få tag på lammet, och Johannes slängde sig, men lammet undkom dem båda bara för att springa rakt i famnen på Cissi som elegant fångade upp lammet och stoppade in det till ”mamma bä”.

En stunds harmoni uppstod när kaffet var varmt, fåren lugna och koltrasten glad. Det är fint att stå och se på gamla Skjutbanan, där det finns en otrolig mångfald med minst 8 rödlistade blommor och fjärilar.

Det är bra att vara många, både när man skall fånga får och när man skall fika!