Flera familjer äger och sköter djur tillsammans. Här på skärgårdsön Björkö blir det grisar, får, höns, hagbygge, kretslopp, samarbete och några barn.

Månad: juli 2020

Fårflytt

Den sjuka tackan hade piggnat på sig, tack och lov. Vi har varit på semester i fjällen, därför har jag inte kunnat uppdatera bloggen på nån vecka.

Vi har flyttat fåren från Vinga till Lindholmen. Det är i år 16 individer som traskar runt och gör naturvårdsnytta på öarna. Vi fick leta bra länge för att hitta dem. Fullt av turister som låg och solade och vi ropade och klappade händer så att folk trodde vi var galna. Men tillslut fann vi dem, längst bort utanför den så välkända Vinga fyr! Därifrån till båten var det över en kilometer och med blå godishinken i högsta hugg halvsprang vi över stock och sten med 16 får i hälarna, fotade av turister som låg i bikini och solade. En hel cirkus! Svettiga och anfådda nådde vi fram till båten och misstänkte att det då skulle bli tvärstopp. Men nej, de stannade snällt och traskade därefter ombord. Vi börjar fundera på att ha samma får år efter år, så är de vana vid att åka båt. Vi tror det är en bra taktik.

Denna gång hade vi en drönarfilmare med oss. Så hela cirkusen filmades från ovan. Det blir nog en fin film, där man ser de grå fåren strömma fram bland buskarna.

Vädret var fantastiskt, så bra att vi kunde gå utomskärs. Hur många gånger har det hänt under de senaste femtio åren, att fåren åker utomskärs? Loja dyningar gungade oss fram, vi drack kaffe och käkade macka. Bäbisen somnade, drönaren surrade efter på lagom höjd och filmade, 12åringen satt och mumsade banan och fåren stod lugnt och rapade.

Väl framme vid Lindholmen blev vi återigen fotade av båtgäster. Vi får alltid många frågor och folk är nyfikna och vill veta mer. Fåren kravlade sig iland på Lindholmen och spred ut sig. Snyggt på drönarfilmen.

De gör sig verkligen fint i Bohuslän! Grå lurviga fåri den grå gnejsen. De verkar skapta för att gå i denna miljön och deras beniga skönhet kröns av hornen. Grått och brunt, beige och vitt i samma nyanser som de lavar som växer på de rundslipade klipporna. Harmoni!

Sjuk tacka

Det kommer rapporter om att en av tackorna är slö. Hon verkar ha diarré och ligger still mycket. Får är tåliga djur, jag har tidigare skrivit att det är vid lamningstider de kanske tacklar av och dör. Ibland händer det förstås även utom lamning, att någon blir dålig. Vi skall ner och se om vi får tag på 16257. Hon är en mycket trevlig tacka och kommer ofta fram, så det blir nog inga problem att få tag på henne. Sedan är den en annan femma att ta reda på om vi kan göra något åt det. Det blir till att gräva i fårapoteket.

Det verkar gå bra för denna blogg, vi har ett ökande antal besökare och det har vi haft ända sen början. Stadigt ökande.

Nu lägger vi tiden på vårt får istället för att sitta här vid datorn.

Hejkon bacon!

Närheten till djuren

Hillevis favorit 20011 (det vita lammet) är en riktig kelgris som gärna kommer fram.

Det är tydligt att våra djur är viktiga för samhället här ute på ön. Vi har djuren endast tvåhundra meter från närmsta hus, och vi är väldigt glada för att det är extremt få klagomål från folk på ön. Våra öbor verkar gilla våra djur. Det är mycket vanligt att folk kommer bort och tittar till djuren, nästan alltid när vi är där och det är okej väder, så kommer någon familj cyklande och tar en fika borta hos djuren. Det är viktigt för människor att regelbundet träffa djur. Det händer något inuti oss. Det finns säkert någon som har forskat på detta men jag vet inte riktigt vad den vetenskapen heter.

Än så länge bär vi Sindre i bärselen. Han gillar det och hänger ut över axeln för att se allt. Hillevis fotoperationer har fungerat finfint, och hon går nu väldigt mycket bättre än innan.

Om vädret och båtarna funkar, så är planen att nästa vecka flytta fåren från Vinga till Lindholmen. Vi hoppas på nästa torsdag.

Vatten och Danmark

Många av följarna på Djurkollektiven kommer från Danmark. Detta är extra fint tycker jag, eftersom jag är född i Köpenhamn. Min mamma Jenny lyckades övertyga kommunens tjänsteman om att danska var ett modersmål, så därför hade jag hemspråksundervisning i hela mellanstadiet. Detta räddade min danska, så att min talade danska är snudd på perfekt, men dock inte stavningen, som haltar betänkligt. Men ändå, Danmark har en extra plats i mitt hjärta! Berätta gärna varifrån du kommer!

Idag är det dags att fylla på vatten igen. Trots att det har regnat massor dricker våra fyra islandslånehästar massor av vatten. Johannes och Håkan har byggt ihop en hemmagjord manick som pumpar vatten från en brunn till en stor kub och vidare ut i fem behållare så alla hästar får varsin. Annars finns tydligen risk att hingstarna bara bråkar om vattnet, välter ut det och så får ingen något vatten alls. Ibland misstänker jag att hästar har små hjärnor. 🙂 Men fina är de!

Vi har fyra låneislandshästar som hjälper oss hålla landskapen öppna!