Djurkollektiven.se

Flera familjer äger och sköter djur tillsammans. Här på skärgårdsön Björkö blir det grisar, får, höns, hagbygge, kretslopp, samarbete och några barn.

Sida 2 av 3

Gynekologi och lamm

I år fick vi 29 lamm. Varje år pågår en intensiv vadslagning om hur många lamm vi skall få. Vinnaren får en flaska vin eller ett litet legopaket, beroende på hur gammal vinnaren är. Själv är jag alltid för optimistisk och i år gissade jag på 35. Facit blev 29. Det är helt okej, gutefår är ju inte avlade på att ge en massa lamm. Det blir det antal det blir utan att människan är inne och rotar.

Apropå att vara inne och rota: förra året hade flera tackor, många, nästan tio stycken framfall! Det är jobbigt, då åker en del av snippan ut och man får tvätta och stoppa tillbaka den. Det är inget för den kräsmagade. De som är bäst på dylikt är Johannes och Lotta, som båda vid flera tillfällen fått fippla in fårets slida efter att ha tvättat och rengjort. Ibland sätter man också en framfallsbygel, en läbbig sak som får vilken kvinna som helst att få ont i underlivet. Fåren är dock tydligt hjälpta av det och ger oss en tacksam blick när vi grejat färdigt med deras genitalier. Sen kissar de, länge. Man kan nämligen inte kissa med framfall.

I år var det bara stackars 15256 som fick framfall. Skönt att det bara var en som fick det.

Ut ploppade 29 lamm i en strid ström och mest förvånad av alla var Ferdinand som helt plötsligt blev 29barnspappa. Svettigt! 🙂

Vadslagningen vanns som vanligt av Cissi. Hon vinner ofta på den tävlingen och jag misstänker starkt att hon fuskar. Hur vet jag inte. Men det är bra att det är just hon som vinner, för hon dricker inte vin och då måste vi ju vara kamratliga och hjälpa henne.

Biologisk mångfald är vackert

Blomsteräng i trädgåden

När man gå här på Björkö är det en trädgård som sticker ut. Den tillhör Anna-Lena och Joakim som är medlemmar i Bu & Bä och i Sprätt&Omelett. Där är en fantastisk rikedom av färg, doft och form. Och bäst av allt: det surrar och brummar av mängder av små flygfän. Bin och humlor får i Anna-Lenas trädgård både mat, bostad och vatten. Efter sitt skrovmål på vallmo och blåklint kan de ta en slurk vatten i fågelbadet och därefter gå och sova i humleholken.

(Jag tror inte det funkar exakt så, men storyn blir bättre på det sättet.)

Hur blev det såhär fint då? Efter en ombyggnation blev en stor brädhög liggande. Den dödade effektivt allt vanligt gräsmattegräs. Anna-Lena städade undan, krattade bort allt gammalt gräs och skavde av den kvarvarande övervintrande kvickroten. I januari sådde hon ängsblommor och strösslade på ett supertunt lager jord. Nitiskt vattnande under våren resulterade i denna fantastiska trädgård!

Ett eldorado för bin och humlor, fjärilar och skalbaggar. Om fler gjorde på detta vis kanske några av våra hundratals hotade insekter skulle ha en chans att överleva.

Mer mångfald!

…som Pippi Långstrump sa!

Islandshästarna är törstigare än vi tänkt. Vi funderade på att åka till systemet och ordna Prosecco åt dem, men sen kom vi fram till att fyra hingstar av sorten islandshäst nog dricker något annat än mousserande bubbel. Det känns inte så Island.

Det slumpade sig så att en kompis till oss hade en kub över. Vi har sedan tidigare två kuber (se den algbevuxna på bilden) som vi fyller på vintern. Men, hästar är större än får och de dricker inte saltvatten (det har vi annars gott om här ute på ön) .

Eftersom fyllda kuber är stora och tunga så har vi inte flyttat dem. Men som Pippi Långstrump sa: Det har jag aldrig gjort så det klarar jag nog! En del trixande med traktorn, lite tur i svängen och nu står kuben ute hos hästarna, mitt på ängen. Det finns en gammal brunn i närheten som går att använda. En begagnad båtpump, några meter rör, en nivåmätare och två händiga karlar, sen är saken löst!

Goda äpplen åt grisarna.

Vi har förnärvarande 16 får på Vinga. De har varit där ett par veckor nu. Igår åkte A-L dit för att prägla dem lite på oss. Får har inte världens bästa minne, för att säga det diplomatiskt. Det finns risk att de glömmer bort oss och då blir det vansinnigt svårt att lasta ombord dem när de skall till nästa ö. A-L rapporterade dock att nästan alla kom när hon klappade händerna och skramlade med den blå hinken som innehåller oemotståndligt fårgodis.

Sådär håller vi på. Hälsar på våra djur, klappar händerna och ger dem något när de kommer. Fåren har det finfint och växer och frodas. Det är en fantastisk fin utflykt man får på köpet när man skall titta till sina fårskallar ute i skärgården. Så kan man absolut leva livet!

Följ oss gärna här och på Instagram! ( @djurkollektiven )

Knubbsäl är Bohusläns landskapsdjur.

Skit och ammoniak

Dags att städa hönshuset. Fördelen med att vara många är att faktiskt inte måste vara med på allt hela tiden. Idag hade vår familj en del annat att bestyra (typ vårt giganorma projekt att inreda vinden så att barnen får varsitt rum) och därför avstod vi hönshussaneringen. Familjen L, B, A och H teamade upp och städade raskt ur det mök som samlats i hörnen sen förra gången. Det går fort när man är många och det blir fint också!

För att hålla god hygien i hönshuset är det bra att kalka om då och då. Vi har en kalkfärg som man penslar på efter att man skurat rent. Då håller sig förhoppningsvis parasiter och löss på avstånd och hoppar inte på våra djur.

Byte av strö, byte av halm och byta ut hela torvbädden mot nytt och torrt. Ungefär som att byta sängkläder, fast kanske en aning mer ammoniakdoftande.

Inatt kommer våra Skånska blommehöns sova som på dun.

Livet på en pinne! 😉

Öppna landskap

Öppna landskap kommer inte av sig själv. Det krävs en hävd. Hävd är det gamla ordet för antingen slåtter, bete eller odling. När betesdjuren alltmer har försvunnit så växer markerna igen. Det innebär att alla de arter som är beroende av öppna hävdade marker kommer att försvinna (blommor, skalbaggar, svampar, flygfän, annat) . Massor av arter är hotade på grund av brist på hävd.

Detta är en av anledningarna till att vi har betesdjur. Våra får har nu gått i två veckor nere i Harrys Hage. Den var fin en gång men är numera rejält igenvuxen. Eftersom våren var så enbarmligt kall så växte det inte mycket i hagen. 21 får och 29 lamm gjorde processen mycket kort med allt grönt och gav sig genast på barken. Gutefår gillar bark, ofta äter de det i första hand. Asparna här är helt ringbarkade och kommer alla att dö. Det är bra, för då kommer Harrys Hage att åter bli en öppen fläck i det igenvuxna Sverige. Det är extra bra för Lotta hittade en Ängsnätfjäril i helgen. Denna fjäril är rödlistad och håller till på den angränsande Skjutbanan, som är en biologisk hotspot i Öcerkö kommun, så om den får en ny plats att vara på det är det precis hur bra som helst!

#biologiskmångfald #hävdgynnat #naturbete #öppnalandskap #helalandetlever. #lantras #betesdjur

Nationaldag med cancer

I dagarna har vi åttaårsjubileum. Det var självaste nationaldagen 2012 som våra första grisar kom. Ulla hade pyntat med ”Välkommen grisarna” – vimplar, och hon kanske hoppades att grisarna kunde läsa, trots att de kom från Skåne. 😉

Det var en speciell dag i flera avseenden, Hillevi och jag hade varit på sjukhuset ett tag. Hon var i slutskedet av sin cancerbehandling och var trött. Nu i efterhand känns det som om hon sov sig igenom hela halvåret av cellgifter men så kan det förstås inte ha varit. Denna dag kom hon och jag med sjuktransport från Drottning silvias barn och ungdomssjukhus lagom för att se våra små nassar släppas ut i hagen vi hade förberett.

Grisarna försvann allihop omedelbart ut i vegetationen och det enda vi såg var gräs som böjde sig och rasslade där det gick en kulting. Så småningom hittade de in i det lilla skjulet vi byggt och där sov de gott i en stor hög.

Det var gudomligt vackert den kvällen. Hillevi hade somnat om i sulkyn, gott nedbäddad. Vidar kröp upp i mitt knä. Håkan och Johhny hade tagit med lite dricka och vi satt nu i junikvällen och delade några pilsner och tänkte ljust om framtiden, trots att cancerbehandlingen inte var avslutad och allt var ovisst. Djuren och naturen läkte oss. Vänners kamratskap likaså. Man skall inte vara ensam när saker är jobbigt, man skall istället dricka öl en ljummen försommarkväll och se flugorna hitta till Björkös första spillningshög.

Så här mycket öl drack vi dock inte just den kvällen, denna bild är från en stor grillfest vi hade ett tag senare, dit över 50 gäster kom.

Traktorrace och fårflytt

Igår jagade vi får. Eller snarare var de väldigt lättjagade, så när de väl började gå så var det jag som kände mig jagad.

De har gått i Harrys Hage och skulle nu via Skjutbanan, in i vår transport och ut på Huvudet. Det är en bra bit att skumpa fram på traktorn och Johannes höll på att få fem ungar med i traktorn.

”Det är farligt när det skumpar”, sa han, men de fick faktiskt vara med när det var jämnare väg.

Det är roligt att bli jagad av får, ju fortare man går med den goda rönnkvisten, desto fortare går de. Och när man har baggen flåsande i nacken är det garanterat så, att man går ännu fortare. Sen kommer ett sumphål och man är genast blöt om fötterna.

När vi väl fick in det första gänget hade vi ett förvirrat lamm som inte hittade sin mamma. Jakob kastade sig för att få tag på lammet, och Johannes slängde sig, men lammet undkom dem båda bara för att springa rakt i famnen på Cissi som elegant fångade upp lammet och stoppade in det till ”mamma bä”.

En stunds harmoni uppstod när kaffet var varmt, fåren lugna och koltrasten glad. Det är fint att stå och se på gamla Skjutbanan, där det finns en otrolig mångfald med minst 8 rödlistade blommor och fjärilar.

Det är bra att vara många, både när man skall fånga får och när man skall fika!

Kycklingar flyttar hemifrån

Jag tröttnade tillslut. Kycklingarna är väldigt söta men när man hittar dem i sina pelargoner, för att de tycker att krukväxter skall vara sandbad, så räcker det. 🙂

Idag flyttade de från vårt vardagsrum. De bodde någon vecka i sockerlådan på bilden och flyttade sen till en större bur, fortfarande i vårt vardagsrum. Det är väldigt mysigt att höra dem sitta och kvittra stillsamt om kvällarna.

Sonen döpte alla till ”Elisabeth” efter Elisabeth Swan i Pirates of the Caribbean. Vi hoppas att det därmed är många hönor istället för tuppar. Efter tre veckors stillsamt liv i vårt vardagsrum packades de i en låda och bars försiktigt till sitt nya hem i hönshuset. De får bo skyddat ett par veckor till innan de får komma ut. Sin vana trogna började de genast rymma så Familjen L får lappa buren ikväll.

Trångt i bilen med röjsåg, bäbis, 12åring, odlingslådor, återvinning, stängsel och kycklinglåda.

Man blir lite hönsmamma. Hoppas de sover gott inatt och att de snart inser att de är Skånska Blommehöns och inte människor. Jag tror jag åker bort sent ikväll och kollar så de har det bra.

Lämna gärna en kommentar, jag har ingen aning om ifall någon läser detta.

//Hönsmamman

Odling, får och gris – en lyckad kombo!

Odlingsskyltar in the making

Jag har aldrig varit särskilt bra på att odla. Biologutbildningen på nästan 5 år innehöll mängder av växtkunskap men inget om odling. Jag har inte heller känt något behov av att odla förrän de senaste åren. Jag tror det är en kombo av en tanke om självhushållning, att vi borde producera mer mat här i landet och att vi lyckades få till ett gäng potatis förra året. Därför har vi ihop med familjen A i år grävt upp ett land inne i grishagen. På utsidan går Bertil och Dagmar och försöker få till kultingar, på insidan kravlar daggmaskar bland våra potatis och våra bönor. Mellan dessa två finns två eltrådar som vi hoppas skall hålla grisarna ute.

Poängen med att ha det i grishagen stavas mördarsniglar. Har man grisarna runt odlingen kommer garanterat inte en enda äcklig snigel dit och äter upp våra palsternackor. Otroligt fiffigt tycker vi!

För att vara lite extra pretantiös gjorde jag i år skyltar. Käpparna är asp som fåren har gnagt rent (otroligt effektiva djur!) och vi hämtade dem från fårhagen samtidigt som vi tog träckprov förra veckan. Det tog en evighet att ta träckprov för de sabla (och älskade) fåren bajsar aldrig när de skall. Men efter två timmars tålmodigt (nåja) väntande belönades vi med fem högar från fem olika tackor. Dessa skall tas helt färska. Att ta träckprov innebär att vänta, att få tackorna att traska runt lite, att titta på fårrumpor och att ställa sig och peka som i en Man-Över-Bord-övning. ”DÄR ÄR DET BAJS” ropar man och så kommer antingen Cissi eller lilla Hillevi med handskar och provtagningspåse och plockar fårpluttar.

Ja, och all denna bajsväntan resulterade i aspkäppar från fårhagen. Så kan det gå när fåren inte är nödiga.

#får #gutefår #träckprov #odla #odlingsskylt #densomväntarpånågotgott #vidilab #mask #kollektivlivbjörkö #gemensamt #levlivetsalt #djurkollektiven #självförsörjning #självhushållning #prepping #preppers #hipsterspåriktigt

« Äldre inlägg Nyare inlägg »