Flera familjer äger och sköter djur tillsammans. Här på skärgårdsön Björkö blir det grisar, får, höns, hagbygge, kretslopp, samarbete och några barn.

Etikett: får

Fårflytt

Den sjuka tackan hade piggnat på sig, tack och lov. Vi har varit på semester i fjällen, därför har jag inte kunnat uppdatera bloggen på nån vecka.

Vi har flyttat fåren från Vinga till Lindholmen. Det är i år 16 individer som traskar runt och gör naturvårdsnytta på öarna. Vi fick leta bra länge för att hitta dem. Fullt av turister som låg och solade och vi ropade och klappade händer så att folk trodde vi var galna. Men tillslut fann vi dem, längst bort utanför den så välkända Vinga fyr! Därifrån till båten var det över en kilometer och med blå godishinken i högsta hugg halvsprang vi över stock och sten med 16 får i hälarna, fotade av turister som låg i bikini och solade. En hel cirkus! Svettiga och anfådda nådde vi fram till båten och misstänkte att det då skulle bli tvärstopp. Men nej, de stannade snällt och traskade därefter ombord. Vi börjar fundera på att ha samma får år efter år, så är de vana vid att åka båt. Vi tror det är en bra taktik.

Denna gång hade vi en drönarfilmare med oss. Så hela cirkusen filmades från ovan. Det blir nog en fin film, där man ser de grå fåren strömma fram bland buskarna.

Vädret var fantastiskt, så bra att vi kunde gå utomskärs. Hur många gånger har det hänt under de senaste femtio åren, att fåren åker utomskärs? Loja dyningar gungade oss fram, vi drack kaffe och käkade macka. Bäbisen somnade, drönaren surrade efter på lagom höjd och filmade, 12åringen satt och mumsade banan och fåren stod lugnt och rapade.

Väl framme vid Lindholmen blev vi återigen fotade av båtgäster. Vi får alltid många frågor och folk är nyfikna och vill veta mer. Fåren kravlade sig iland på Lindholmen och spred ut sig. Snyggt på drönarfilmen.

De gör sig verkligen fint i Bohuslän! Grå lurviga fåri den grå gnejsen. De verkar skapta för att gå i denna miljön och deras beniga skönhet kröns av hornen. Grått och brunt, beige och vitt i samma nyanser som de lavar som växer på de rundslipade klipporna. Harmoni!

Närheten till djuren

Hillevis favorit 20011 (det vita lammet) är en riktig kelgris som gärna kommer fram.

Det är tydligt att våra djur är viktiga för samhället här ute på ön. Vi har djuren endast tvåhundra meter från närmsta hus, och vi är väldigt glada för att det är extremt få klagomål från folk på ön. Våra öbor verkar gilla våra djur. Det är mycket vanligt att folk kommer bort och tittar till djuren, nästan alltid när vi är där och det är okej väder, så kommer någon familj cyklande och tar en fika borta hos djuren. Det är viktigt för människor att regelbundet träffa djur. Det händer något inuti oss. Det finns säkert någon som har forskat på detta men jag vet inte riktigt vad den vetenskapen heter.

Än så länge bär vi Sindre i bärselen. Han gillar det och hänger ut över axeln för att se allt. Hillevis fotoperationer har fungerat finfint, och hon går nu väldigt mycket bättre än innan.

Om vädret och båtarna funkar, så är planen att nästa vecka flytta fåren från Vinga till Lindholmen. Vi hoppas på nästa torsdag.

Gynekologi och lamm

I år fick vi 29 lamm. Varje år pågår en intensiv vadslagning om hur många lamm vi skall få. Vinnaren får en flaska vin eller ett litet legopaket, beroende på hur gammal vinnaren är. Själv är jag alltid för optimistisk och i år gissade jag på 35. Facit blev 29. Det är helt okej, gutefår är ju inte avlade på att ge en massa lamm. Det blir det antal det blir utan att människan är inne och rotar.

Apropå att vara inne och rota: förra året hade flera tackor, många, nästan tio stycken framfall! Det är jobbigt, då åker en del av snippan ut och man får tvätta och stoppa tillbaka den. Det är inget för den kräsmagade. De som är bäst på dylikt är Johannes och Lotta, som båda vid flera tillfällen fått fippla in fårets slida efter att ha tvättat och rengjort. Ibland sätter man också en framfallsbygel, en läbbig sak som får vilken kvinna som helst att få ont i underlivet. Fåren är dock tydligt hjälpta av det och ger oss en tacksam blick när vi grejat färdigt med deras genitalier. Sen kissar de, länge. Man kan nämligen inte kissa med framfall.

I år var det bara stackars 15256 som fick framfall. Skönt att det bara var en som fick det.

Ut ploppade 29 lamm i en strid ström och mest förvånad av alla var Ferdinand som helt plötsligt blev 29barnspappa. Svettigt! 🙂

Vadslagningen vanns som vanligt av Cissi. Hon vinner ofta på den tävlingen och jag misstänker starkt att hon fuskar. Hur vet jag inte. Men det är bra att det är just hon som vinner, för hon dricker inte vin och då måste vi ju vara kamratliga och hjälpa henne.

Vi har förnärvarande 16 får på Vinga. De har varit där ett par veckor nu. Igår åkte A-L dit för att prägla dem lite på oss. Får har inte världens bästa minne, för att säga det diplomatiskt. Det finns risk att de glömmer bort oss och då blir det vansinnigt svårt att lasta ombord dem när de skall till nästa ö. A-L rapporterade dock att nästan alla kom när hon klappade händerna och skramlade med den blå hinken som innehåller oemotståndligt fårgodis.

Sådär håller vi på. Hälsar på våra djur, klappar händerna och ger dem något när de kommer. Fåren har det finfint och växer och frodas. Det är en fantastisk fin utflykt man får på köpet när man skall titta till sina fårskallar ute i skärgården. Så kan man absolut leva livet!

Följ oss gärna här och på Instagram! ( @djurkollektiven )

Knubbsäl är Bohusläns landskapsdjur.

Öppna landskap

Öppna landskap kommer inte av sig själv. Det krävs en hävd. Hävd är det gamla ordet för antingen slåtter, bete eller odling. När betesdjuren alltmer har försvunnit så växer markerna igen. Det innebär att alla de arter som är beroende av öppna hävdade marker kommer att försvinna (blommor, skalbaggar, svampar, flygfän, annat) . Massor av arter är hotade på grund av brist på hävd.

Detta är en av anledningarna till att vi har betesdjur. Våra får har nu gått i två veckor nere i Harrys Hage. Den var fin en gång men är numera rejält igenvuxen. Eftersom våren var så enbarmligt kall så växte det inte mycket i hagen. 21 får och 29 lamm gjorde processen mycket kort med allt grönt och gav sig genast på barken. Gutefår gillar bark, ofta äter de det i första hand. Asparna här är helt ringbarkade och kommer alla att dö. Det är bra, för då kommer Harrys Hage att åter bli en öppen fläck i det igenvuxna Sverige. Det är extra bra för Lotta hittade en Ängsnätfjäril i helgen. Denna fjäril är rödlistad och håller till på den angränsande Skjutbanan, som är en biologisk hotspot i Öcerkö kommun, så om den får en ny plats att vara på det är det precis hur bra som helst!

#biologiskmångfald #hävdgynnat #naturbete #öppnalandskap #helalandetlever. #lantras #betesdjur

En blogg kanske?

Skall man kanske ha en blogg? Den tanken har jag burit med mig i flera år, och nu har jag fått en gnutta tid över och därmed startat denna. Nu återstår bara att lära sig hur det funkar.

Du har alltså kommit till oss på Djurkollektiven. Det är tre kollektiv, Bu och Bä, Bök och Bacon samt Sprätt och Omelett. Får, grisar och höns. Vi är flera familjer som äger och sköter djuren ihop och här finns det mycket att berätta.

Jag fick nyss ett meddelande på Bu och Bä-chatten. Våra får är ÄNTLIGEN fria från mask, jösses så skönt! Vi har haft problem med mask, speciellt en jobbig jäkel som heter Stora Magmasken (den heter faktiskt så, Haemonches på latin) som vi har försökt bli av med i flera år. Det var Cissi som fått svar från träckprovet vi tog i måndags. Äntligen maskfria!

Den nyheten kan göra vem som helst glad, och därmed vågar jag mig på att hälsa er välkomna till det allra första blogginlägget!

Följ oss gärna på Instagram @djurkollektiven

Välkommen! Hoppas du skall trivas!