Flera familjer äger och sköter djur tillsammans. Här på skärgårdsön Björkö blir det grisar, får, höns, hagbygge, kretslopp, samarbete och några barn.

Etikett: naturvård

Fårflytt

Den sjuka tackan hade piggnat på sig, tack och lov. Vi har varit på semester i fjällen, därför har jag inte kunnat uppdatera bloggen på nån vecka.

Vi har flyttat fåren från Vinga till Lindholmen. Det är i år 16 individer som traskar runt och gör naturvårdsnytta på öarna. Vi fick leta bra länge för att hitta dem. Fullt av turister som låg och solade och vi ropade och klappade händer så att folk trodde vi var galna. Men tillslut fann vi dem, längst bort utanför den så välkända Vinga fyr! Därifrån till båten var det över en kilometer och med blå godishinken i högsta hugg halvsprang vi över stock och sten med 16 får i hälarna, fotade av turister som låg i bikini och solade. En hel cirkus! Svettiga och anfådda nådde vi fram till båten och misstänkte att det då skulle bli tvärstopp. Men nej, de stannade snällt och traskade därefter ombord. Vi börjar fundera på att ha samma får år efter år, så är de vana vid att åka båt. Vi tror det är en bra taktik.

Denna gång hade vi en drönarfilmare med oss. Så hela cirkusen filmades från ovan. Det blir nog en fin film, där man ser de grå fåren strömma fram bland buskarna.

Vädret var fantastiskt, så bra att vi kunde gå utomskärs. Hur många gånger har det hänt under de senaste femtio åren, att fåren åker utomskärs? Loja dyningar gungade oss fram, vi drack kaffe och käkade macka. Bäbisen somnade, drönaren surrade efter på lagom höjd och filmade, 12åringen satt och mumsade banan och fåren stod lugnt och rapade.

Väl framme vid Lindholmen blev vi återigen fotade av båtgäster. Vi får alltid många frågor och folk är nyfikna och vill veta mer. Fåren kravlade sig iland på Lindholmen och spred ut sig. Snyggt på drönarfilmen.

De gör sig verkligen fint i Bohuslän! Grå lurviga fåri den grå gnejsen. De verkar skapta för att gå i denna miljön och deras beniga skönhet kröns av hornen. Grått och brunt, beige och vitt i samma nyanser som de lavar som växer på de rundslipade klipporna. Harmoni!

Fjärilar

Mindre blåvinge på sin värdväxt getväppling.

Det är tusan så svårt att se dem. De är små. Och när man väl får syn på dem skall man ta reda på vilken sort det är. För att fotografera behöver man komma väldigt nära. I princip alltid försvinner de utan att man förstår hur det gick till.

Men en del bilder har jag ändå lyckats få till. Detta är Mindre blåvinge. Det är en av de hotade (rödlistade) arter som finns på Skjutbanan. Den är rödlistad i kategorin NT (Near threatened) som är en av de lättare kategorierna, alltså något mindre hotad än övriga klassningar. Denna individ sitter på getväppling, som är fjärilens värdväxt. Där lever larverna och arten är beroende av att det finns mycket getväppling.

Vi har anpassat betet på Skjutbanan så att det skall finnas gott om getväppling. Ändå är det svårt att förutse var de skall dyka upp, och det som hände förra året bestämmer hur många fjärilar det kommer finnas i år. Getväppling och de andra hävdgynnade arterna behöver ofta mager mark, man måste alltså ta bort näring från marken. Kratta undan, eller låta någon beta bort näringen. Jag känner mig mycket stolt över att Skjutbanan för tillfället är ett Hot Spot bland fjärilsskådare i Göteborgstrakten. Det betyder att vi gör något rätt!

Naturvård på riktigt.

Det vi håller på med är naturvård på riktigt. Skjutbanan på Björkö är för närvarande The Hot Spot för fjärilsskådare från hela Göteborgsregionen. Idag mötte jag en fotograf från Vårgårda som letade blommor och fjärilar på Skjutbanan. Så har det varit nästan varje dag jag varit där nere: det står nån kuf med kamera och kikare och stirrar på ett grässtrå. Själv gör jag exakt likadant. Liggande på mage tvärs över en vass sten, ligger jag och fotograferar en insekt som försvinner så fort jag rör mig det minsta lilla. Tur att Sindre är världens mest tålmodiga bäbis!

Skjutbanan har alltid varit mycket artrik. Från början var det kobete. Därefter var det Försvarets skjutbana under minst femtio år. 2003 när jag gjorde en inventering för Naturskyddsföreningen, uppmärksammade jag det faktum att floran visade på en blandning mellan hävdgynnade arter och igenväxningsarter. Hävdgynnat är ofta blommor som gillar magra marker, klarar bete och är någorlunda lågväxta. Det finns en stor mängd rödlistade blommor som är hotade just för att hävden försvunnit/förändrats så mycket i vårt land och i hela Västvärlden. Eftersom blommorna är ovanliga blir också fjärilarna och andra insekter som är knutna till blommorna ovanliga. Det blir en ekologisk negativ spiral där allihop blir hotade och till slut dör ut.

Det får inte hända! Arter får inte dö ut! Få saker gör mig så fruktansvärt ledsen som när en art dör. Därför har vi betesdjur!

Sedan 2003 har jag engagerat mig i att blommorna, fjärilarna och de andra arterna på Skjutbanan skall finnas kvar. Det har skett en omfattande röjning (scouter, frivilliga och nu vi kollektivare) och vi har stängslat. Det finns nu också en skötselplan för Skjutbanan så att vi kan bevara de arter som finns. I dagsläget finns 2 rödlistade blommor och 5 rödlistade fjärilar.

Följ bloggen för mer fjärilar! I dagarna kommer jag berätta mer om detta. Fråga gärna om du undrar något!

Hävdgynnade blommor försvinner när jordbruket blir för storskaligt, eller helt upphör.

Öppna landskap

Öppna landskap kommer inte av sig själv. Det krävs en hävd. Hävd är det gamla ordet för antingen slåtter, bete eller odling. När betesdjuren alltmer har försvunnit så växer markerna igen. Det innebär att alla de arter som är beroende av öppna hävdade marker kommer att försvinna (blommor, skalbaggar, svampar, flygfän, annat) . Massor av arter är hotade på grund av brist på hävd.

Detta är en av anledningarna till att vi har betesdjur. Våra får har nu gått i två veckor nere i Harrys Hage. Den var fin en gång men är numera rejält igenvuxen. Eftersom våren var så enbarmligt kall så växte det inte mycket i hagen. 21 får och 29 lamm gjorde processen mycket kort med allt grönt och gav sig genast på barken. Gutefår gillar bark, ofta äter de det i första hand. Asparna här är helt ringbarkade och kommer alla att dö. Det är bra, för då kommer Harrys Hage att åter bli en öppen fläck i det igenvuxna Sverige. Det är extra bra för Lotta hittade en Ängsnätfjäril i helgen. Denna fjäril är rödlistad och håller till på den angränsande Skjutbanan, som är en biologisk hotspot i Öcerkö kommun, så om den får en ny plats att vara på det är det precis hur bra som helst!

#biologiskmångfald #hävdgynnat #naturbete #öppnalandskap #helalandetlever. #lantras #betesdjur